
Kommunal samverkan
GSIM – världens samverkansmöjlighet!
Sveriges kommuner har visserligen olika storlek, olika demografiska förutsättningar och olika politiska prioriteringar. Men väldigt mycket av det som händer i ett kommunhus är ändå i princip identiskt med det som händer i kommunhuset i grannkommunen. Lagstiftningen är densamma. Invånarnas behov är desamma. Uppdragen från den lokala politiken är (mer eller mindre) desamma. Till och med floran av IT-system är begränsad till några få alternativ per verksamhetsområde. Men trots dessa likheter utvecklas digitala lösningar ändå ofta bara i och för en ensam kommun.
SKR:s nya GSIM-projekt öppnar upp en spännande möjlighet att ändra på detta.
Varför är det så svårt?
På pappret borde kommunal samverkan kring digitala projekt vara ganska enkel, men i praktiken finns det uppenbarligen många hinder. På PS Provider har vi till exempel sett hur två grannkommuner som ska automatisera samma process i samma verksamhetssystem med samma RPA-plattform ändå inte kan göra det tillsammans – eftersom de har byggt upp helt olika flöden och regelverk för den aktuella ärendetypen.
Ett av de stora hindren för samverkan över kommungränserna är sannolikt bristen på tydlig styrning. Om det inte finns ett tydligt mandat att samverka så är det nästan alltid enklare att lösa problemet själv, inte minst på grund av komplexiteten i att samverka. Kommunala verksamheter behöver redan förhålla sig till mängder av regelverk, system, beslutsnivåer, upphandlingar och tidsplaner. Att dessutom synkronisera arbetet med andra organisationer kan därför kännas som ytterligare en komplikation.
Ett annat hinder är det omfattande arvegods som alla dras med. Har fem kommuner under tio år utvecklat fem olika sätt att lösa samma uppgift så är det svårt att plötsligt komma överens om en gemensam process som ska gälla framåt. Så samverkan kräver vilja och förmåga att kompromissa. I ett samverkansprojekt kommer alla på något sätt att behöva acceptera en lösning som inte är exakt den man själv hade valt.
Komplettera ”Digitalt först” med ”Samverkan först”
Under många år har ”Digitalt först” varit en självklarhet för många kommuner. Det finns även gott om exempel på hur detta förhållningssätt har slagits fast genom politiska beslut, till exempel som i denna strategi som kommunfullmäktige i Nässjö antog i slutet av 2025.
Idén om ”Samverkan först” (egentligen ”Samverkan som förstahandsval”), portalparagrafen i DIGG:s ramverk för digital samverkan, verkar däremot inte ha fått riktigt samma spridning som ett formaliserat arbetssätt i svenska kommuner och regioner. Och när det saknas tydliga inriktningsbeslut om samverkan så kommer det att bli mindre samverkan. Svårare än så är det inte.
Så vad skulle hända om fler kommuner och regioner på allvar började tillämpa även den principen? Det behöver inte betyda att varje digital lösning måste vara gemensam, för det finns förstås lokala behov och situationer där samverkan inte lämpar sig. Men utgångspunkten skulle förändras. I stället för att bara fråga ”Hur ska vi lösa det här?” så skulle den första frågan kunna vara ”Vilka ska vi lösa detta tillsammans med?”
Så har till exempel Härryda kommun tänkt – genom att kombinera ”Digitalt först” med ”Samverkan först” i sin policy för digital utveckling.
GSIM är en ovanligt bra möjlighet till samverkan
Ett högaktuellt område där ”Vilka”-frågan borde ställas är GSIM-projektet, som är en del av SKR:s handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering. GSIM handlar lite förenklat om standardiserat tillgängliggörande av ärendedata, gemensamma informationsstrukturer, API-åtkomst till verksamhetssystem och logik för översättning av olika format. Det övergripande syftet är att kunna erbjuda invånarna en samlad yta för alla ärenden.
Det som gör GSIM till ett lämpligt samverkansprojekt är att merparten av landets kommuner har anmält sitt intresse, samtidigt som det fortfarande finns gott om tid för förberedelser. Dessutom kommer mycket av arbetet att behöva byggas upp från grunden, så mycket av det arvegods som normalt försvårar samverkan går att undvika – om man väljer att samarbeta från början.
För att få ut maximal effekt av GSIM kommer en modern integrationsplattform att spela en viktig roll. En sådan plattform, till exempel Frends, kan fungera som spindeln i nätet när information ska hämtas i olika verksamhetssystem, bearbetas och översättas till gemensamma format och sedan tillgängliggöras via externa API:er. Kompletteras detta dessutom med en bakomliggande automationsplattform – som Blue Prism, UiPath eller Power Automate – är integrationsmöjligheterna i GSIM-projektet i princip oändliga.
Med någorlunda gott om tid – och med fler och fler kommuner som har gått över till Frends – så kan man med fog påstå att GSIM-projektet har öppnat en riktigt fin möjlighet till digital samverkan mellan kommuner.
Att utveckla gemensamma lösningar och i Frends är enkelt, så GSIM-projektet erbjuder verkligen världens samverkansmöjlighet. Men fungerande samverkan kommer också kräva överenskommelser över kommungränserna om hur till exempel finansiering, utveckling, testning, dokumentation, åtkomst och framtida förvaltning ska fördelas. Den processen kommer tveklöst att ta lite tid, så varför inte passa på att redan idag ringa en kollega på andra sidan kommungränsen?
Denna text bygger på föredraget ”Ingen kommun är en ö”, som PS Providers Jonas Bergman höll på Frends automationsforum i Göteborg, 21 oktober 2026.
Vill du veta mer om hur vi på PS Provider kan hjälpa er på samverkansresan med Frends? Kontakta oss!


